Uppgift 5 - Om kummunikation
Kategori: Allmänt
1. Kommunikation innebär att man för fram ett budskap, det kan vara genom tex. språk, text eller kroppsliga gester. Har en sändare och en mottagare. Det är tex. viktigt att man redan som väldigt liten får lära sig att kommunicera för att kunna fungera normalt som vuxen.
2. Mediekommunikation innebär att en sändare för ut sitt budskap till en mottagare, tex. på facebook. Det kan vara till bara en person eller till många.
3. Man kommunicerar genom att prata, skriva och gestikulera. Ofta kombinerar man tal och kroppspråk, vilket kan göra att budskapet blir ännu tydligare.
4. Intrapersonell kommunikation - är hur vi komunicerar med oss själv, tex tankar och resonemang. Vissa anser att man alltid tänker och reflekterar utifrån omgivningen och att man därför aldrig kan kominucera helt med sig själv.
Interpersonell - När 2 eller 3 personer komunicerar med varandra för att förstå varandra bättre och då kunna realtera till sig själv.
Gruppkommunikation - Sker ofta i klassrum, lagsporter eller på styrelsemöten. Det kan bli svårt då sändaren säger en sak som tolkas av de andra på ett annat sätt. Men i grupper så lär man sig koder, om hur det fungerar och vad man menar så efter en tid kan kommunikationen bli bättre. En negativ grej med gruppkommunikation kan vara att vissa har svårt att yttra sig, medan andra säger direkt vad de tycker. Då kommer inte allas åsikter fram.
Masskommunikation - är när många människor tar emot ett budskap från tex. ett radioprogram. Det når ut till en mängd människor som tolkar informationen på sitt egna vis utifrån sina egna upplevelser.
5. Envägs kommunikation innebär att mottagren är passiv och bara tar emot ett budskap, det sker ofta i nyhetssändningar eller i ett samtal där bara en person får göra sig hörd. Tvåvägskommunikation innebär tvärt om att båda två får säga sina åsikter, som i ett normalt samtal. Då utbyts information och alla bli sändare och mottagare.
6. Ett brus kan vara att mottagaren vet att hen inte får ge någon respons på meddelandet och därför inte lyssnar ordentligt (varför ska jag lyssna på hen om hen inte lyssnar på mig?). Något annat kan vara störande ljud, dåligt med sömn eller mat som gör att det blir svårt att uppfatta meddelandet. Sändaren kan också ha tankarna på annat håll vilket gör att hen blir otydlig i sin information.
7. Sändaren ska tänka på att vara tydlig och intressant. Att ta hjälp av en bra powerpoint (om man står inför en grupp) som fångar intresse kan vara ett smart drag för att också förtydliga det man pratar om. Om man förmedlar över internet borde sändaren vara extra tydlig och visa var man kan vända sig med åsikter och funderingar så att mottagaren känner sig trygg.
8. Maslow menade att vi har olika behovs kategorier och för att vi skulle kunna nå behoven högtst upp i "trappan" så behövde vi först uppfylla behoven under. Tex att vi först måste uppfylla våra fysiska behov innan vi vill och kan uppfylla våra självförverkligande behov.
Del 2
2. Det finns en del kritik mot Maslows behovstrappa, den är ju trots allt från 40 -talet. Behovspsykologin handlar om hur man fungerar som person. Psykologen Steven Reiss anser att alla människor är olika och att alla inte följer samma mönster. Han menar istället att vi har 16 basbehov och att man genom dom kan ta ut en grövre bild av hur en person är, alltså att alla sätter olika behov först. Reiss (och en del andra) menar att tex den nya tekniken är delaktig och att även den allra fattigaste kan önska sig en iphone mer än ett tryggt hem. Jag läser på en hemsida att det är i princip omöjligt att veta när ett behov är tillfredställt, vilket jag tycker stämmer, det finns ju inga riktlinjer för det (alla har olika krav). Men på internet så tycker jag att många är positiva till Maslow men att vissa "små" ändringar (som att stegen kommer i olika följd beroende på individ och tillfälle) skulle behöva göras.
